amandaedelönn | lé mot världen så lér världen tillbaka

fått en flaska i huvvet, legat sövd på akuten, varit död i minuten, hela själen var bruten
blivit jagad av snuten, varit vilsen på djupet, ja har famlat i mörkret, men i dig såg ja ljuset
för dig har jag låtsats, och dolt mina tårar, med dig blir jag mindre, som gubben i lådan
jag vägra att inse, du sviker mig alltid, jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig
jag tog en kula för dig och fick en smula tillbaks, för dig ska jag göra det tusen gånger om
jag har givit dig allt och jag har ingenting kvar, för dig ska jag göra det tusen gånger om
blivit lämnad i staden, medan du gick och blunda, fick en känga mot magen, tills jag smakade gatan
ändå gick jag tillbaka, och jag måste va galen, som nyss blivit bedragen, och så tänkte på lagen
ja jag tänker på jaget, och jag såg alla tecken, men jag ville va bättre, men då blev allting sämre
jag vägra att inse, du sviker mig alltid, jag gräver min grav för dig, jag är en soldat för dig
jag tog en kula för dig och fick en smula tillbaks, för dig ska jag göra det tusen gånger om
jag har givit dig allt och jag har ingenting kvar, för dig ska jag göra det tusen gånger om
ställ oss båda på en våg och snart så flyger du bland stjärnor, jag bär tyngden utav rymnden
ännu finns du i mitt hjärta, ta mitt skimmer, för jag brinner, du är blott en blek lanterna
jag har gjort det här så länge, jag kan lika väl fortsätta